Vad är klimakteriet?

Vad är klimakteriet?
Att kvinnor oftast upplever klimakteriet någon gång mellan 45 och 55 års ålder är allmänt känt. Men vad innebär egentligen klimakteriet?

Det handlar om en naturlig biologisk process där antalet äggblåsor i äggstockarna minskar gradvis. De kvarvarande äggblåsorna blir också mindre effektiva i att producera östrogen – det centrala kvinnliga könshormonet (Santoro et al., 2016).

Hur vet man om man är i klimakteriet?
Det enklaste sättet att få klarhet är att konsultera din gynekolog och be om ett test. Det finns även snabbtester att beställa online, till exempel från Apotek Hjärtat, men ett professionellt medicinskt utlåtande är alltid att föredra för en säker diagnos och rådgivning. När östrogennivåerna sjunker kan en rad olika klimakteriebesvär uppstå, och vi kommer att utforska dessa närmare nedan – och viktigast av allt, erbjuda dig vägar till lindring.

Förklimakteriet – En tid av hormonella förändringar:
Många känner till klimakteriet, men färre är medvetna om förklimakteriet, eller perimenopausen. Det är under denna ofta långa period som de första hormonella förändringarna sker och eventuella besvär kan börja visa sig. Övergångsåldern inleds vanligtvis flera år innan menstruationen blir oregelbunden, ibland så tidigt som i 35-årsåldern och kan pågå i upp till ett decennium (Harlow et al., 2012).

Under förklimakteriet kan de hormonella svängningarna orsaka betydande känslomässiga och fysiska obehag hos vissa kvinnor, medan andra upplever lindrigare symtom eller inga alls. Vanliga tidiga tecken är just vallningar, svettningar och sömnproblem. Eftersom menstruationen ofta fortsätter som vanligt under denna tid kan det vara svårt att koppla dessa symtom till klimakteriet utan kunskap om förloppet.

Klimakteriet inleds – När cykeln förändras:
När klimakteriet sedan sätter igång på allvar är det första tydliga tecknet ofta att menstruationen blir oregelbunden. Den kan bli både mindre och kraftigare. Om blödningarna blir mycket kraftiga eller långvariga är det viktigt att du söker medicinsk rådgivning hos din gynekolog, som vid behov kan rekommendera behandling med gulkroppshormon (progesteron) för att reglera blödningarna och minska risken för blodbrist, tills menstruationen slutligen upphör. En mer regelbunden cykel kan också underlätta planeringen i vardagen.

Nu ska vi titta närmare på de vanliga besvär som många kvinnor upplever under klimakteriet – och framför allt fokusera på de lösningar och det stöd som finns att få.

Vallningar och svettningar – Kroppens termostat i obalans:
Värmevallningar och de ofta besvärande svettningarna är för många kvinnor det mest framträdande symtomet under klimakteriet. Det kan kännas som en plötslig värmevåg som sprider sig i kroppen och orsakar kraftig svettning. Dessa episoder kan vara korta, ett par minuter, men även variera i längd från sekunder till uppemot en timme och återkomma frekvent, inte sällan nattetid och störa sömnen. Orsaken till vallningar är att kroppens temperaturregleringssystem tillfälligt blir mer känsligt för hormonella förändringar (Freedman, 2014).

Sömn- och humörsproblem – En komplex samverkan:
De återkommande nattliga svettningarna och den allmänna hormonella omställningen kan leda till betydande sömnproblem (Polo-Kantola, 2011). Brist på sömn påverkar i sin tur vårt humör och kan öka irritabilitet, leda till vredesutbrott och gråtattacker. Kopplat till de hormonella förändringarna i sig kan detta skapa en känslomässig instabilitet där även nedstämdhet och ångest kan förekomma. Många kvinnor beskriver en känsla av att ”inte känna igen sig själva” under denna period.

Viktuppgång – En förändrad fettinlagring:
En annan vanlig upplevelse är en oväntad viktuppgång, även utan förändrade kostvanor. När östrogenproduktionen minskar kan kroppen börja lagra fett på ett annorlunda sätt, oftare runt magen och midjan istället för på höfter och lår. Denna typ av fettinlagring är kopplad till ökade hälsorisker som högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar (Mauvais-Jarvis et al., 2013). Regelbunden pulshöjande träning och en balanserad kost är viktiga strategier för att motverka denna utveckling.

Torra slemhinnor och återkommande infektioner:
Minskade östrogennivåer kan även leda till torra slemhinnor i underlivet, vilket kan orsaka slidkatarr, öka risken för urinvägsinfektioner och påverka sexlusten och samlivet negativt (Stuenkel et al., 2015).

Mindre vanliga men verkliga besvär:
Utöver de mer kända symtomen finns det även andra besvär som kan kopplas till klimakteriet, även om de inte alltid diskuteras öppet. Kvinnor har rapporterat om förändrad kroppslukt, inkontinensproblem, försämrat minne, ledvärk, stickningar i huden, hormonell migrän, håravfall och hjärtklappning – symtom som också kan relateras till östrogenbristen.

Vägar till lindring och välbefinnande:
Att uppleva klimakteriebesvär behöver inte innebära en försämrad livskvalitet. Det finns flera effektiva sätt att lindra symtomen och förbättra ditt välbefinnande, där hormonbehandling är ett alternativ men absolut inte den enda lösningen. Många kvinnor upplever en betydande förbättring genom livsstilsförändringar och andra icke-hormonella metoder.

Livsstilens betydelse för lindring:
Det är viktigt att understryka att många klimakteriesymtom kan lindras effektivt genom att fokusera på en hälsosam livsstil. Detta inkluderar regelbunden fysisk aktivitet, där pulshöjande träning har visat sig ha en positiv effekt på bland annat vallningar. Här kan du läsa mer om hur du kan träna rätt med Itrim.

Att skapa en sval sovmiljö och anpassa kosten genom att undvika triggande faktorer som stark kryddad mat samt begränsa intaget av alkohol och kaffe kan också göra stor skillnad. Vidare kan avslappningstekniker som yoga och mindfulness bidra till att minska stress och förbättra sömnen, vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på klimakteriebesvär. Att utforska dessa icke-hormonella strategier kan vara ett värdefullt komplement till eller ett alternativ till hormonbehandling, beroende på dina individuella preferenser och behov. Alla dessa delar får du lära dig mer om på våra olika klimakterieprogram och via vår workshop: Stark Kvinna

Hormonbehandling (HT) – En möjlighet att överväga:
Hormonbehandling är en effektiv metod för att minska många klimakteriebesvär genom att tillföra östrogen, och ibland även progesteron. Modern forskning ger en mer nyanserad bild av riskerna och fördelarna (North American Menopause Society, 2022). Kombinerad HT (östrogen och progesteron) kan vara kopplad till en liten ökad risk för bröstcancer vid långvarig användning, medan östrogenbehandling ensamt (för kvinnor utan livmoder) inte har visat en ökad risk och i vissa studier till och med en neutral eller minskad risk. Risken för hjärt-kärlsjukdom vid HT är generellt låg om behandlingen påbörjas nära menopaus och med transdermala preparat (plåster, gel), som även har en lägre risk för blodproppar jämfört med oralt östrogen (Anderson et al., 2003).

Beslutet om hormonbehandling är individuellt och bör tas i samråd med en läkare efter en noggrann utvärdering av din hälsa, dina symtom och dina riskfaktorer.

Lokala östrogenbehandlingar:
För besvär som torra slemhinnor finns lokala östrogenbehandlingar (krämer, slidring) som kan användas under en längre tid utan påvisad ökad risk för bröstcancer eller hjärt-kärlsjukdom (North American Menopause Society, 2022).

Bioidentiska hormoner:
Många hormonpreparat som används idag är bioidentiska, vilket innebär att de är kemiskt identiska med kroppens egna hormoner (estradiol). Det finns både syntetiska och bioidentiska progestagener. Valet av preparat bör ske i samråd med din läkare baserat på dina individuella behov och medicinska historia.

Här hittar du mer information om vad Itrim Stark Kvinna kan erbjuda dig i form i sitt utbud som kan mildra dina klimakteriebesvär.