Minska risken för benskörhet med träning
10 maj 2025
Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet bidrar positivt till det allmänna välbefinnandet. Redan 2004 publicerade emellertid professor och överläkare Mats Hammar vid Hälsouniversitetet i Linköping en artikel i […]

Det är sedan länge känt att fysisk aktivitet bidrar positivt till det allmänna välbefinnandet. Redan 2004 publicerade emellertid professor och överläkare Mats Hammar vid Hälsouniversitetet i Linköping en artikel i Läkartidningen (Nr 21-22, 2004, Volym 101) som tydliggjorde att denna positiva effekt är särskilt framträdande för kvinnor i klimakteriet.
Hammers slutsats baserades på en studie som han och hans kollegor genomförde under 1990-talet. Denna studie visade att signifikant färre postmenopausala kvinnor som regelbundet tränade i en gymnastikförening i Linköping upplevde klimakteriebesvär jämfört med andra postmenopausala kvinnor. I maj 2019 publicerade hans forskargrupp ytterligare bevis som bekräftade att styrketräning har en gynnsam inverkan på klimakteriebesvär, i synnerhet på vallningar och svettningar.
Denna senare studie, med titeln ”Resistance training for hot flushes in postmenopausal women: a randomized controlled trial”, var just en randomiserad kontrollerad studie som undersökte effekten av styrketräning på vallningar hos postmenopausala kvinnor. Studien pågick från 2013 och inkluderade totalt 65 kvinnor som upplevde minst fyra vallningar eller nattliga svettningar per dygn. Innan studien hade ingen av kvinnorna tränat regelbundet eller använt någon annan behandling mot sina vallningar under minst två månader.
Genom lottning delades kvinnorna in i två grupper: en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Kontrollgruppen fortsatte sina vanliga aktiviteter utan ökad träning, medan interventionsgruppen följde ett 15-veckors styrketräningsprogram. Programmet innebar tre träningspass per vecka och bestod av åtta övningar med åtta till tolv repetitioner i två set. Träningsvikterna anpassades individuellt baserat på ett inledande maxstyrketest och ökades gradvis för att minimera risken för överbelastningsskador.
Av de 65 kvinnorna fullföljde 58 studien, och resultaten var tydliga. Intensiteten på vallningarna minskade i genomsnitt med 43,6 % hos kvinnorna i interventionsgruppen, medan minskningen i kontrollgruppen endast var 2 %. Studien visade även att träningen behövde vara intensiv och utföras flera gånger i veckan för att ha en märkbar effekt på klimakteriebesvären.
– I klimakteriet, när östrogenproduktionen minskar, rubbas hjärnans temperaturreglerande system. Vid intensiv träning frigörs endorfiner i hjärnan, och vi tror att dessa endorfiner bidrar till att stabilisera kroppstemperaturen, förklarar Mats Hammar. Han tillägger att de också sett att träning har en positiv inverkan på humöret och sömnen, vilket är ytterligare problem som många kvinnor upplever i samband med klimakteriet.
För kvinnor som använder hormonbehandling kan fysisk aktivitet sannolikt förstärka effekten av behandlingen, och det finns inga hinder mot att kombinera dessa åtgärder – snarare tvärtom. Behovet av fysisk aktivitet är dock särskilt tydligt för kvinnor som inte väljer hormonbehandling. Detta beror på att fysisk aktivitet även har en positiv effekt på bentätheten och att träning minska risken för benskörhet. En ytterligare fördel med fysisk aktivitet är att den kan fortsätta under en obegränsad tid.
Vill du komma igång med träningen för att bygga din kropp starkare, minska risken för benskörhet och må bättre, inte bara under klimakteriet, utan i livet som helhet? Kontakta oss så hjälper vi dig att hitta rätt träning som inte bara är bra för dig utan också rolig!
Här nedan kan du läsa studien i sin helhet.